Näringsberäknade chokladbollar

Det är ofta en djungel att reda ut vad som är nyttigt eller inte. Jag surfade nyligen in på Leilas blogg och där hade hon en flik där det stor nyttigt. Så jag klickade vidare och hamnade på ett recept på nyttiga chokladbollar. Eftersom jag, som sagt, håller på med näringslära just nu var jag tvungen att lägga in detta recept i mitt näringsberäkningsprogram. 🙂 Viktigt att påpeka är att beräkningarna är ungefärliga då vissa livsmedel inte fanns, t.ex. gojibär, där jag la till lite extra på aprikoserna. Jag är inte heller proffs på detta så vissa fel kan förekomma.

Receptet innehöll:
1,5 dl osaltade cashewnötter
1,5 dl mandelmjöl eller mandelspån
1 dl aprikoser
0,5 dl gojibär
3 msk kakao
2 msk kokosfett
3 msk espressokaffe
2 dl kokosflingor

Redan här kan man se att mestadels av fettet kommer från nötter som innehåller en del fler- och enkelomättade fettsyror samt kokosfett som mest innehåller mättade fettsyror. Kolhydraterna kommer från den torkade frukten som innehåller både sackaros och kostfiber. Även kokosflingorna innehåller kostfiber.

Då tar vi ett recept på vanliga chokladbollar:
200 g smör
2 dl socker
6 dl havregryn
2 tsk vaniljsocker
4 msk kakao
4 msk starkt kaffe
2 dl kokosflingor

Här kommer fettet istället från smör som mestadels består av mättade fettsyror. Kolhydraterna kommer från socker som innehåller mycket sackaros och havregryn. Havregrynen innehåller även en del kostfiber.

Resultat?

En nyttig chokladboll innehåller 144 kcal om man delar smeten i femton bollar. Chokladbollen innehåller då 71 % fett där 34.5 % kommer från mättat fett, 26.2 % från enkelomättat fett och 8.1 % från fleromättat fett. Chokladbollarna innehåller även 20 % kolhydrater och ungefär hälften av kolhydraterna består av kostfiber, resten är sackaros.

En vanlig chokladboll innehåller ca 240 kcal om man delar smeten i femton bollar. Chokladbollen innehåller då 57 % fett där 38 % kommer från mättat fett, 14 % från enkelomättat fett och 3 % kommer från fleromättat fett. Chokladbollarna innehåller 38 % kolhydrater och ungefär 15 % av dessa kolhydrater består av kostfibrer. Resten är alltså sackaros.

Slutsats?

Vi kan alltså konstatera att de nyttiga chokladbollarna innehåller färre kilokalorier men har en betydligt högre fetthalt. Däremot kommer större delar av fettet från fleromättade och enkelomättade fettsyror än i de vanliga chokladbollarna. De vanliga chokladbollarna innehåller fler kilokalorier och större andel mättat fett. De innehåller mer kolhydrater men mindre andel kostfiber än de nyttiga och större andel sackaros. Så sett är jag beredd att hålla med om att de första chokladbollarna är nyttigare om än kanske inte så nyttiga att de går att äta obegränsat. Äter man fyra stycken av den nyttigare varianten har man ätit ungefär lika mycket som behövs för en hel frukost (för många tjejer).

Fett?

Jaha, jag fortsätter att nörda ner mig i näringsberäkningar men lagar inte så mycket mat. Äter ur kyl och frys på rester och har inte riktigt tid även om inspirationen börjar komma i takt med våren. Gjorde en liten presentation om fett förra veckan som jag lägger upp här. Den handlar om Livsmedelsverkets kostråd att man ska använda olja eller flytande margarin i matlagningen. Ibland tar jag olja att steka i och en klick smör för smakens skull. Generellt sett äter vi svenskar ganska lagom mängd fett men vi skulle behöva byta ut en del av det fettet vi äter mot nyttigare alternativ, såsom omättat och fleromättat fett. Många är rädda för att använda margarin pga att man tror att det innehåller massa skit, ibland hör man till och med att det ska finnas plastkulor. Men det låter väl ganska långsökt att något sådant skulle få förekomma? Läs gärna mer om margarin i skolan här.

Näringslära

Mitt emellan metodikkurs och C-uppsats kör vi en kurs i näringslära. Förstår inte upplägget men det känns bra att friska upp kunskaperna i ämnet. Just nu ska vi skriva upp allt vi äter i fyra dagar för att sedan analysera detta utifrån olika aspekter. Lovar att jag skriver upp allt. 🙂 Faktum är att det är lurigare än vad man tror att komma ihåg exakt vad man äter när det kommer till gram eller hur stor en portion är. Well nu ska jag iväg och sjunga i kören. Det är också hälsa det. 🙂

Att steka kött

För att få bra resultat när man steker kött tror jag att man behöver öva lite. Idag har jag stekt ryggbiff och till det blev det färdig klyftpotatis med grönsaker och råkostsallad. Testade även Arlas crème fraiche gourmet med rostad vitlök och timjan. Den var riktigt god och passar fint till kött. Men nu, några små tips på hur man steker kött.

Ta fram köttet i god tid så att det inte är så kallt när det läggs i stekpannan. Börja med att torka av köttbitarna med hushållspapper. Salta och peppra några minuter innan stekning.

Om du vill kan du förbereda några foliebitar som du kan lägga köttet i efter stekning. Då får köttet vila någon minut innan servering och temperaturen stiger med ett par grader. Men ligger det för länge är risken att för mycket av köttsaften tränger ut och att det blir kokt. Detta är alltså lite en smaksak och man får prova sig fram.

Hantera köttet som en hel bit, skär absolut inte i det för att kolla om det är klart. Då tränger all köttsaft ut. Ett bra redskap är en sådan här tång eller stekspade.

Hetta upp en stekpanna med smör eller smör och olja. När smöret tystnat och blivit gyllenbrunt kan du lägga i köttbitarna. Tänk på att inte lägga i för mycket kött i pannan. Så fort köttet har fått en fin stekyta kan du sänka värmen. Tänk på att det tar längre tid för en gjutjärnspanna att komma ner i temperatur i jämförelse med teflon. Och nu till det svåra hur länge ska köttet steka? Se ungefärliga tider nedan. Välj sen om du vill låta köttet vila i folie eller på en skärbräda.

Här är några hålltider:
1 cm tjock Rare: 1 min/sida, Medium 1,5 min/sida, Well done 3-3,5 min/sida
2 cm tjock Rare: 2-3 min/sida, Medium 3-3,5 min/sida, Well done 4-4,5 min/sida

Servera med lite ugnsrostad potatis, sallad och en god sås! Smaklig måltid!

Om du vill läsa mer om kött så tycker jag att den här länken förklarar bra: http://www.dalsjoforskott.se/lilla-kottskolan/

Fjälluft sköljmedel?

Hyrbil är fixad, matsäck handlad, skolarbete inskickat och tvättmaskinen är igång. Imorgon åker vi till fjällen några dagar! Det ska bli så gött att få andas lite fjälluft, komma bort en sväng och hänga med kompisar. Men nu tänkte jag dela med mig av en liten tanke jag använder nästan aldrig sköljmedel när jag tvättar eftersom det är rena skiten för miljön. Visst gör det tvätten mjuk och väldoftande men naturen kan inte ta hand om det. Ändååå använder jag det ibland och särskilt när jag ska åka bort för att kläderna inte ska lukta väska. I know! Det låter helt stört! Och väldigt paradoxalt när man vill andas fjälluft! Hur som helst tror jag (och har läst en del om) att vårt tvättbeteende har långtgående förklaringar bakåt och att våra tvättvanor är rena kulturarvet. Rena höhö.. Någon som fördjupat sig vidare i detta är den norska etnologen Ingun Grimstad Klepp som bl.a. skriver om smutstvättens historia för den som är nyfiken. So long!